Giro de Hökarängens BP etapp 6

Etapp 6 Bollmora Inter - Skicka BK 3-2 (1-1)

Mål: Emil och Erik.

Så var nivån på spelet: Mixvärldsklass.

Så var vi: Bra och somriga, vältränade.

Så var stämningen: Som den ska vara i det nya Skicka; chillaxed. 

Så var vädret: Ytterligare en fett äkta jävla sommarkväll. 

Publik: Rebeckas mamma och syster. SVENSTAVIK REPRESENTING.

Fråga: Vad sade de egentligen, Bollmora, när de kommunicerade sinsemellan på spanska.  Var det avgörande momentet i matchen att vi inte hade en tolk på planen?

Tidig seriefinal. Vem hade kunnat ana, för några månader sedan, att vi redan efter sex omgångar skulle vara med och tampas uppe i toppen? Jag har ju självfallet aldrig tvivlat men jag vet ju att de finns de av er där ute som inte vågar satsa lika stora summor nu när vi är uppe i ettan. Sluta tvivla. Satsa allt på oss. Sluta spela på hästar. Vi gör er aldrig besvikna. Det gäller dig också Stefan, inger mer flängande på Solvalla, okej? Ska man vara på Solvalla bor man på husvagnscampingen där. Det pratade Erik om en gång, som ett framtida boende.

Hur som helst, det märktes att det var seriefinal, det skall jag säga er. Främst i kvalitén på spelet men även i våra ansikten. Vi var sammanbitna och fokuserade under hela matchen. Korpen säger ni, ölmagar och lite skämt här och där va, men nej inte så. Ska man kunna spela mixfotboll i världsklassnivå gäller det att man är fokuserad och vaken. Närvarande. Varje sekund. 

Bollmora Inter är ett sådant där korplag vi har scoutat (iaf jag Emil, Jessica å Linus) i flera månader, säkert år också, men aldrig tidigare mött. Vi visste sedan tidigare att de vann Korpen Stockholms Cup i fjol efter att ha slagit de vi åkte ut på straffar emot, i finalen. Vi vet också att de, liksom vi, är nykomlingar i ettan och att de likt oss visar noll respekt för de lagen som har funnits i serien en längre tid. Ett tydligt tecken på det är ju att de faktiskt leder serien. Bollmora Inter är inte som andra mixkorpenlag där det hör till vanligheterna att varje lag har några, minst en, jätte. I Bollmora var alla ganska små. Kändes unga, kvicka. Det kändes även som att man var på cup och mötte det där supertekniska utländska laget som utklassade en med 10-0. Efter detta möte känns det plötsligt som att Skicka BK inte alls är ett tekniskt lag. I torsdags var vi mer Sverige under Lasse Lagerbäcks tid medan Bollmora var Spanien. 

Vi gjorde första halvlek riktigt riktigt bra, det ska jag medge även fast Bollmoras innehav säkert var 70 - 30. Nu låter ju detta som att vi var utspelade men det skulle jag inte säga att vi var. Vi lät de rulla runt oss, finta och nästan komma till skott för att sedan göra tvärsäkra brytningar och snabbt konta. Kontringspelet var extremt effektivt och lyckat idag. I princip varje gång vi kom i fart uppstod en farlig situation. Vi tog därför också ledningen ca 10 minuter in efter ett drömlikt uppspel regisserat kvällens debutant Petter Ekbäck som fick bollen från egen backlinje (från Rebecka?), i mitten av planen. Tog med sig bollen i farten och gjorde sin kille och avancerade sedan uppåt och inåt mot straffområdet där han med en fin passning serverade Emil som, trots mottag med fel fot, hann lägga bollen över till vänster och kyligt som bara Emil kan, placera in 0-1 bakom en något förvånad Bollmoramålvakt. Vi lyckades därefter hålla ställningarna rätt bra, dock klarade vi oss inte hela halvleken ut då Bollmora reducerade bara när någon minut återstod efter ett misslyckat byte för vår del där vi lämnade på tok för mycket ytor i mitten av planen. Målet är dock en prestation, en stenhård yttersida som Fimpen, trots bra placering, inte kunde ta.

Känslan i halvtid var ändå bra, vi kände att vi absolut hade möjlighet att vinna om vi bara fortsatte som i första; ta vara på chanserna vi får men att vi ser till att göra bytena bättre. Vi kan inte låta ett byta resultera i någonting gratis för motståndarna.
Andra halvlek fortsatte sedan i lika högt tempo som den första med ett Bollmora som spelade avslappnad och fin fotboll, mycket platsbyten och mycket teknik. Efter ca 7 minuter slog vi en felpass och en av deras killar var kvicka att se att Fimpen var ganska långt ut i målområdet och la därför snabbt en perfekt lobb över honom i målet, klart ett snyggt mål. Matchen fortgick och vi lyckades tillslut med att flytta upp laget och etsade då fast oss på deras planhalva. Vi fick en del riktigt bra målchanser och uppspel innan vi till slut lyckades utjämna. Återigen var det Skickadebutanten Ekbäck som kom drivande från egen planhalva, lade en boll på djupet till Maja som sedan skickligt serverade Erik i boxen som med en touch (vänster fot) placerade bollen säkert i målvaktens bortre hörn. Det var ett klassmål. Jag var bredvid under hela processen, det sade bara: klapp-klapp-klapp. Sen klappade alla. Snyggt.
Vill i detta skede av matchen rikta en eloge till Fimpen som var väldigt styrande hemifrån och påtalade direkt om någon kom för långt ner i banan att denna skulle kliva upp eftersom vi absolut inte hade något att förlora, att det inte skulle spela någon roll om det blev 3-1 när det redan stod 2-1. Sant. Även Ekbäck ska ha en eloge för en fantastisk inställning med mycket pepp under hela matchen, oavsett resultat. Detta är något jag upplever vi är dåliga på annars i laget.

Hur som helst 2-2 och vi får plötsligt ett psykiskt övertag. Ett övertag som dock blir kortvarigt, jag tror vi hann med ett anfall direkt efter målet men som tyvärr inte gav något resultat, istället slogs det en krossboll från eget straffområde (Bollmora) till deras vänsterytter som tog emot bollen i luften och på en touch lade den över fimpen in i nätet. Det var ett extremt snyggt mål, det var bara att ta av hatten och buga, men det gjorde ont och det gjorde ändå ondare just för att det kom så snabbt. Trots underläge för andra gången i matchen lyckades vi sätta press. Hade vi varit ett lag på Football Manager (f.d. Championship manager) hade vår taktik här hetat "All out attack". Fimpen skjutsade upp varenda kotte i försvaret och tog själv rollen som mittback och ytterbackar. Under de sista minuterna var han i mitten av Bollmoras planhalva (gilla). Vi fick våra chanser, vi skapade riktigt bra chanser, men lyckades tyvärr inte få in bollen i nätet en sista gång. Erik kom vid ett tillfälle drivande in och fick en liten spark på benet, vacklade till men reste sig i luften. Minns att jag och Petter stod vid sidan om och konstaterade att om han hade lagt sig där hade det blivit straff. Vi kommer därför att öva filmningar extra nästa träning. Ledningen har redan gjort klart med en gästfilmare, kolla in ett av hans specialnummer här.
Det sista som sen hände i matchen var att undertecknad serverade Tove med en helt osannolikt fantastiskt magisk pass, mellan två spelare och rakt in i straffområdet. Tyvärr kom målvakten ut i rätt tid och störde Tove så att hon inte riktigt fick bollen där hon ville. Inget skott, domaren blåser och matchen är över.

Summa summarum.
Vi gör återigen en riktigt stabil insats mot ett bra lag. Vi visar att vi absolut är ett lag att räkna med i toppstriden. Detta glädjer mig då det hittills har varit svårt att läsa av både vår egen och motståndarlagens nivå, men efter att ha spelat sex matcher, mot flera av de bästa i huvudstaden, vet jag att vi absolut är med på allvar.

Nästa onsdag är det så kallad konstgräs-onsdag på Bäckahagens IP. Vi minns hur det gick där sist, 2-1. Vi är grymma på konstgräs. Vi är ju tekniker, brassar, bollkänsla deluxe så jag ser optimistiskt på matchen. Våra motståndare heter Öisarna och jag misstänker väl att de har någon slags koppling till Örgryte. Ett lag som helt försvann bort för några år sedan. Ingen sörjer. Återfinns nu i division 1 södra där man ligger på en tredje plats. På tredje plats i divison 1 norra ligger Östersunds FK som nykomlingar. Högst, högst oväntat. Från Östersund kommer flera av oss i laget. Laget är Skicka BK, fotboll är vårt spel. Ni är våra fans.

#9