fredag 4 maj 2012

Giro de Hökarängens BP - Etapp 1






Etapp 1 Skicka BK - Favoriter i Re-mix 2-2 (1-2)

Mål: Emil & Fimpen.
Publik: Erik och Schäffern med pinnen (ej i sällskap tyvärr).
Så gick tugget 1: "Vinner vi inte emot ett fem-manna lag har vi inget i ettan att göra"
Så gick tugget 2: "Vi måste peppa varandra under matchen, inte klaga på varandra".
Fråga: Hur märklig var inte denna match?





Så var dagen här, seriepremiär för Skicka BK i division 1 söder. Som vi har väntat. Som vi har förberett oss, som vi har tränat och som vi har varit nervösa. Som vi har tänkt fotboll, som vi peppat varandra - som vi har har längtat. 

Pimpade med Stockholms tuffaste och snyggaste hoddies (släng er i väggen SAMCRO) så vandrade vi i samlad trupp från Hökarängens centrum till vad som i folkmun är känd som "Stockholms bästa grusplan". 
Hökarängens BP må ha en riktigt bra grusmatta och må vara värd för den bästa mixfotbollen i hela landet (förmodligen). Det är bara några problem. Det är inte en bra grusmatta. Det finns inga omklädningsrum. Det finns ingenstans att värma upp. Det är inte Kärrtorps IP. Eftersom vi har vunnit/kvalificerat oss vidare ifrån Tour de Kärrtorps IP två gånger så har vi dock antagit oss utmaningen att byta hemmaarena, vi vill utvecklas. Ett steg närmre total världsdominans. Skicka tar en dag över hela världen.



Kvällens motståndare Favoriter i Re-mix chockar både oss och domare när de endast kliver ut på planen med fem man. Min första tanke var att "jaha, här i ettan är det kanske femmanna som gäller" men så var det ju förstås inte. Favoriter hade drabbats av sjukdomsfall som försatt dem i denna situation. Efter att domaren frågat ifall vi godkänner att de spelar med färre antal blåstesmatchen i gång. Flera av oss hade nog inte förstått att de var färre än oss förrän matchen var igång.
  Vi hann egentligen inte prata ihop oss om hur vi skulle hantera detta numerära överläge som skulle vara hela matchen utan det blev rakt in i i hetluften. Till vår stora förvåning tar Favoriter ganska tidigt ledningen, och sedan även gör 0-2 innan vi knappt genomfört tre passningar i rad. Frustrationen blev i vissa led tydlig direkt och det blev interna konflikter i bland Skickas alla rådyra stjärnor. Detta blev självklart kontraproduktivt för oss då vi bara hamnade djupare i någon mental låsning. I slutet av halvleken började vi äntligen få kontroll på spelet och började rulla ut våra motståndare, mycket tack vare vår rutinerade backlinje som började våga spela boll. Vi började rada upp målchans på målchans och fick till sist hål på Favoriters målvakt. Målet kommer efter ett exemplariskt anfall med bra fart och passningar som avslutas med att Tove serverar Emil alldeles vid målet som drämmer upp bollfan i kryset, typ.
  Trots att vi kom igång, och stundtals spelade ut våra motståndare, så blev det i princip farligt varje utspark de hade, och det var många. Nämnas ska att de hade några riktiga jättar i laget, stora och starka som hus och som mer eller mindre lyckades brotta sig till skottläge i varje, på förhand till synes, hopplös situation. I jämförelse var vi små hobbitar som försökte ta vägen mellan deras ben mot Mordor.

Andra halvlek drar igång och efter att ha försökt samla lugn i halvtid så börjar vi rada upp målchanser, vi spelade i princip kvadraten runt deras straffområde. Trots att vi haft fokus på skotträning; att göra mål, i tio veckor sköt vi ändå mestadels utanför. Erik gjorde ett bra jobb som bollkalle. Tillslut får vi till kvitteringen, ett skott utifrån som, med hjälp av att deras målvakt är markerad, hittar in i vänstra hörnet. Det var bra placerat Emil, också.
   Kort därpå blir Morota totalt nedbufflad i straffområdet, ni som känner hennes spelstil vet att hon sällan filmar, så straffen är ett helt uppenbart faktum. Morota slår en hård straff i mitten till vänster, dessvärre är motståndarlagets målvakt stor i målet och kan fösa bort bollen. Matchen fortgår senare i en enda lång kavalkad av målchanser men trots att deras mittback skadar sig (så att de får låna in en random ersättare, lyckas vi inte få in det där tredje målet som skulle ge oss tre poäng. Domaren blåser av matchen och försöker förklara hans egenpåhittade regler medan vi med svansen mellan benen vandrar till bänken. Väl på bänken blir det en hetsig diskussion som delar laget i två läger. De som ansåg att vi gav upp för tidigt, hängde med huvudet i princip hela matchen - de som försökte ösa in positiv energi och sen de som bara fann ord med negativ klang - där frustrationen tog över förnuftet. (undertecknad faller så klart in under den senare kategorin). Det sades en del hårda ord emellan grupperna men det är som tur är inget som pågår allt för länge. På vägen hem passerar vi en längdhoppsgrop och direkt kommer den underbara iden, att vi skall starta en friidrottssektion i Skicka, upp. Rocky hoppar höjd (Sjöberg upp i dagen), Jessica kör diskus, Morota slägga, John kula etc etc... Vad tror ni om det?

Nästa vecka är det dags för ny drabbning i Hökis. Om mitt minne inte sviker mig vill jag minnas att även fjolårets premiär var riktigt darrig, 2-6 mot One Dream. Förhoppningsvis har vi svalt premiärnerverna och går ut och spelar den fina boll vi är kända för, ni vet.

Trots frustration över utebliven vinst är det svårt att inte skiljas åt med ett leende på läpparna. Detta gäng är ju helt underbart.
 
Hela kvällen sen vi skiljdes åt (älskade lag) har jag varit begravd i skuldkänslor. Tankar om att jag inte skulle varit så negativ under matchen, att jag skulle gjort som jag brukar - slita tills jag inte kan röra mig, istället för att tro att jag ska lösa problemet genom att lämna min mittfältsposition till någon diffus fri roll nere vid hörnflaggan. Trots det, och trots att många av er svor er hesa och slet ert hår i frustration över alla missade målchanser så är detta inte en förlust där någon av oss ska gräma sig över dennes personliga insats. Det är aldrig den enskilda individens fel om vi förlorar/inte vinner en match. Vet ni varför? Jo, för att vi är ett lag. 

Jag väljer att avsluta säsongens första etapprapport med att citera Skickas filosof (ja han är filosof på riktigt) - Vi står och faller som ett lag. 
Nu kommer helgen, och med helgen kommer det ett smörgåsbord av potentiella göttheter. Tänd på grillen, släng på något fett vax på spelaren och öppna en god öl. Sommaren är i princip här, Skicka älskar sommaren. (och er).












Fridens liljor.
#9

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar