NYÅRSKRÖNIKA 2011.
En av grundarna till den moderna vetenskapen vi har idag anses vara den tyska matematikern och astronomen Johannes Kepler. Kepler är kanske mer känd för sina teorier om hur planeterna rör sig och hur de påverkar varandra men han hade även en annan ganska intressant teori. Nämligen att universum skapades den 27 april. 4977 år före Kristi födelse.
Då undrar ju förstås alla ni historiaintresserade-nyårskrönikatörstande-skickabk-fanatiker vad i hela fridens namn detta datum har att göra med vår kära klubb. För mig är Kepler ett helt okänt namn, och den 27 april ett helt okänt historiskt datum.
Sanningen är att det har med oss att göra i allra högsta grad:
6988 år senare, på dagen av denna enligt Kepler utsagda händelse, det vill säga den 27 april 2011 så togs det första riktiga steget mot landets förmodligen bästa mixliga i fotboll.
Nu tänker ni förmodligen att denna inledning är fylld utav faktafel och tvivelaktiga påståenden. Ni har ett rätt och ett fel. Den fakta jag ger er är korrekt men visst, att vår första match i år skulle varit ett steg i riktning, rätt riktning, mot division ett vet vi ju alla egentligen inte stämmer så bra. I alla fall inte om man ser till den rent resultatmässiga sanningen som bokstaveras SEX-TVÅ till One Dream. Vad menar jag då, genom att sätta denna vanliga korpenonsdag på Kärrtorps IP i en historisk relation till en sådan pass viktigt händelse som universums start?
Nu tänker ni förmodligen att denna inledning är fylld utav faktafel och tvivelaktiga påståenden. Ni har ett rätt och ett fel. Den fakta jag ger er är korrekt men visst, att vår första match i år skulle varit ett steg i riktning, rätt riktning, mot division ett vet vi ju alla egentligen inte stämmer så bra. I alla fall inte om man ser till den rent resultatmässiga sanningen som bokstaveras SEX-TVÅ till One Dream. Vad menar jag då, genom att sätta denna vanliga korpenonsdag på Kärrtorps IP i en historisk relation till en sådan pass viktigt händelse som universums start?
Jo, vad jag menar är att starten av årets fotbollssäsong innehöll en helt annan laganda och inställning än föregående säsong. Vi gick visserligen i princip obesegrade genom 2010 års seriespel och nu öppnade 2011 år med en brakförlust som hördes ända till er på läsare på Frösön och Bromölla. Någonting förändrades dock mellan säsong 10 och 11. I från att vi endast varit nära och bekanta, fotbollsentusiaster, friluftsmänniskor i en härlig flummig glädjesamling utvecklades nu laget till en enhet, en gemenskap. Vi blev en familj. En familj som innehåller alla typer av människor, bredden har nämnts förr men tål att upprepas; Skicka BK är dina framtida ingenjörer. Skicka BK är dina framtida sjuksköterskor. Skicka BK är de arkitekter som ritat huset du tycker är så jävla fränt byggt. Skicka BK har skrivit musiken indiekidsen dansar så snyggt till. Skicka BK har programmerat din dator och alla de system du dagligen använder. Skicka BK lagar maten och de bakelser du suktar efter att få smaka på. Skicka BK är polisen som brottar ner demonstranten i upploppet. Skicka BK är demonstranten som kastar tegelstenen, tänder sin bengal och spottar på snuten. (Troligt att det även är den samme som blir nedbrottad av polisen ja). Skicka BK är helt enkelt vi.
Trots denna hårda förlust, som var extra hård just för att vi i vårt sergerusiga övermod från föregående säsong, ställde oss på planen med en helt ny taktik. En taktik vi aldrig någonsin prövat. Vi tyckte att den verkade så bra. Jag menar, det hade ju precis varit ett mittuppslag i DN om 7-mannataktiker där man enats om att detta var den mest effektiva taktiken. 2-1-2-1 tror jag det var. En taktik som krävde att man hade lagspelare som var spelskickliga, uthålliga och väl införstådda i sina roller. Nu säger jag inte att vi inte har det men vad vi gjorde här var att vi tog oss vatten över huvudet så det räckte och blev över. Efter underläge med 4-0 i halvtid enades vi snabbt om att gå tillbaka till vårt egenkomponerade 3-1-1-1-upplägg. Just i denna stund tror jag att någonting stort, övernaturligt och svårförklarligt hände. Vi bestämde oss för att lita på Skicka som en grupp och kollektiv enhet. Lita på det vi tidigare tillsammans byggt upp och nu vågade använda det. Denna variant är en mycket flexibel taktik som kräver löpstarka och anfallssugna ytterbackar, det har vi och med hjälp av dessa kan man få en offensiv tyngd som jag annars tror kan vara svår att uppnå. Men, framförallt är vi vana i rollerna och vet vart vi har varandra. Sagt och gjort, vi bytte taktik, föll in i våra gamla positioner och spelade andra halvlek 2-2 mot det lag som senare vinner divison två södra utan att förlora en enda match. One Dream är definitivt vår nya nemesis, all cred till er Krokben men vi måste avancera och jobba stenhårt för att ge One Dream på nästippen nu ett tag.
Resterande del av vårsäsongen flöt på mer eller mindre bra. Vi hade en svacka i slutet av vårsäsongen, tre matcher som i Skickas historia haft högst frånvaro. Det skulle resas bort, det skulle varas sjuk och det skulle arbetas dygnet runt i tre veckor. Vid något tillfälle var vi endast tre tjejer och killar. Något som är väldigt olikt oss. Detta gjorde att vi hamnade i ett pressat läge. Vi spelade oavgjort, vi fick stryk trots en man i överläge i en hel match och vi tappade mark. Dock gjorde vi här, i denna svåra svacka, en av våra bästa matcher någonsin när vi i returen mot samma One Dream spelar 1-1. En match som jag tycker kan visa på den tyngd och bredd vi har i laget. Jag minns att vi redan, på träningarna innan hade bestämt oss för att vi skulle visa dem. Vi skulle visa att vi var minst lika bra som dem. Det visade vi. Vi visade även att vi var bättre. One Dream är ett extremt spelskickligt lag som dessutom har några individer som kan avgöra matcher, men i kommande möte i vårens divison är jag säker på att Skicka har växt ytterligare ett nummer.
Höstsäsongen är, för er som kan korpensystemet i Stockholm, upplagt på så vis att man spelar ca 75 procent av matcherna på våren och resterande 25 under hösten. Detta medförde att vi, trots svackan i slutet av vårsäsongen, hade ett bra utgångsläge inför hösten och när de lag som "skulle" tappa poäng tappade poäng och vi plockade de flesta av de poäng vi "borde" så slutade vi till sist på en stark andraplats, med marginal nedåt.
Sett ur ett helårsperspektiv är denna säsong extremt lyckad, både på och utanför planen. Vi utvecklades väldigt mycket på alla fronter. Här kommer ett axplock av årets guldkorn:
Februari - Vi skaffar oss en blogg!
Mars - Vi skaffar oss lagtröjor!
April - Vi inleder divison 2!
Juni - Vi avslutar vårsäsongen på andraplats!
Juli - Vi blir utslagna på straffar i semifinal av Stockholm Korpen Cup och bör därmed kunna titulera oss som ett av Stockholms fyra bästa mixlag!
September - Vi säkrar avancemang till division 1!
September - Vi dricker oss väldigt fulla och delar ut diplom och gör dumma saker!
September - Vi får en egen Tårta!
December - Vi vloggar för första gången!
December - Vi har en egen julkalender!
Jag har ibland svårt att själv känna av hur pass seriös jag egentligen här i mina inlägg och referat. Jag vet att vi pratat om det här i laget, vi i ledningen (ni vet vilka ni är blink blink) - att vi förmodligen är extremt töntiga som håller på så här - driver ett korpenlag som det viktigaste man har. Utåt sett är jag övertygad om att folk (läs - random besökare/sportentuisaster) tycker vi aslöjliga och kanske till och med stör sig på oss. Nåja, ni kan skratta om ni vill, håna oss vi rör och ni står still. Jag citerade absolut inte Kent nu men va fan, vi gör det här för att vi tycker det är hur roligt som helst. Skicka BK har främst skoj i grupp men eftersom de flesta av oss är så pass genuint fotbollsintressade, till den grad att vi ändå hamnar här med en blogg i famnen, gör att vi vill vara så bra som möjligt även sportsligt. När vi väl har vunnit division ett så kommer vi att hitta ett annat, nytt mål. Det har t.ex redan pratas om Skicka BK Bowling som lär vara i uppstartsfasen as we speak. Det har budats och beställts tio knallgröna klot från Ebay och discobowlingen i Nacka sägs vara uppbokad fram till påsk.
Med tanke på vad vi hann med och åstadkommit under 2011 bör vi kunna räkna med att det kommande året blir minst lika innehållsrikt. Om bara några få av de händelser vi pratat om, över alla Brooklyn lagers på Brooklyn Bar, under året blir av under nästa säsong kan jag garantera er nya äventyr och läsupplevelser på denna webplats. Okej, jag avslöjar: Det finns planer på att göra fotbollsutflykter till både Barcelona och Göteborg. Stefan läser för tillfället intensivspanska för att kunna lära sig "du måste skämta med mig" på spanska för att kunna kommunicera med domaren på bästa möjliga sätt.
______________________________________________________
Jag sitter nu på tåget på väg till Stockholm...
(jag sitter alltså inte på jobbet, som en del av er läsande föräldrar intresserat sig för; att mitt arbete skulle vara slappt och att jag därför skulle ha tid att skriva dessa inlägg. Jag ska förklara för er att alla vi som, dygnet runt, året om, arbetar för att denna blogg och denna klubb ska fungera - alla arbetar ideellt och absolut inte skulle utsätta vår lojalitet mot arbetsgivare/rektor för skada genom att t.ex skriva dessa inlägg, träna eller spela match under arbets/studietid, nej nej)
… utanför mig är vintern mörk som det svartaste av djupa hål. Jag kan inte se någonting som lyser därute. Jag kan inte se någonting som rör sig där ute. Det är ganska dystert, särskilt med den kännedom om att vintern förmodligen inte existerar på dessa breddgrader längre. Tydligen ska folk ha fått vårvibbar i Stockholm. Men det gör inget, det går bra, det är okej, för det var så pass genuin vinter hemma i Östersund att jag kommer att överleva på det. Vad jag tar med mig från Jämtland denna jul är tystnaden. Tystnaden är definitivt den vackraste musiken. Den nästan intill obefintliga vindens svaga brus en demcemberkväll i månskenet över det vackra vinterlandskapet är just den tystnaden. Den nya tystnaden.
Jag bävar storstadssorlet, det konstanta elektriska surret ifrån all infrastruktur och dess flitiga besökare. Men det är där, här, nere jag bor. Det har jag valt. Här har jag också träffat er.
Enligt mayaindianernas religion, kalender och dess astronomer började vi den 28 oktober 2011 ingången till en ny världsenergi. Från begynnelsen tills idag har världsenergin mest handlat om handel. Fokus har placerats utanför människan och istället funnits på materiella ting och en ständig utvecklingsprocess. Tydligen styrs detta, världsenergin - som de kallar det, av hur planeterna rör sig och står i förhållanden till varandra. Om jag inte missminner mig så präglades förra tidsåldern av Saturnus energi, och den nya av Plutos. Denna energi som redan börjat sitt intåg, som jag nämnde ovan, ska träda i full kraft den 12 eller 21 december 2012. En vanlig missuppfattning av mayakalendern ska vara att dessa datum indikerar ett slut för existensen när den i själva verkar indikerar ett slut på en tidsålder och början av en annan. I denna nya tid kommer människan att lägga en större vikt på sig själv. Sitt inre. Människan ska till en helt ny grad våga gå in i sig själv. Detta ska innebära att vi kommer att börja rannsaka oss själva till en helt ny grad. En period där människan kanske utvecklar sig mer psykiskt än fysiskt.
Jag är övertygad ateist men kan inte undgå att tycka att allt detta låter helt rätt i tiden. Vi kanske kan bli mer kärleksfulla mot varandra på bekostnad av en materiell eller ekonomisk förlust. Det känns alltid bra med ett nytt år. Med det nya året kommer det alltid möjligheter att på ett helt accepterat sätt göra något nytt, börja om, eller att försöka igen. Nu med dessa tankar i bakhuvudet känns det lite lättare. Lite mer spännande.
Jag hade aldrig innan idag hört talas om denne Kepler. Helt ovetandes om hans existens och hans eventuella vetenskapliga visdom.
Dock, efter att skrivit denna nyårskrönika, efter att ha gått igenom Skickas år här på samma stol och på samma tåg, tre timmar senare, så känns det nu fullt rimligt att universum skapades just den 27 april.
Vart du än befinner dig - Gott nytt år!
// #9
